Lite om mycket

Kan börja med att säga att det va läskigt igår ;) Jag skulle jue gå å frossa lite, men orkade inte.
Gick å borsta tänder å tvättade bort sminket.
Sedan sängen, kröp ner och la mig. Pigg som en mört, så skulle kika lite bilder och drömma mig bort lite. Tänka på allt och inget. Men någon måste ha smugit sig in på mitt rum, å klubbat mig utan att jag vetat om det. För tvärvaknade typ vid ett, med mobilen i handen, bildmappen öppen, både "spöklampan" och sängbordslampan tänd. Jisses, så jag drog slutsatsen att någon hade smugit sig in. :P

Är på bättre humör idag, men känns som om nån förkylning ligger och lurar. För jag har ont i halsen, huvudet och är trött/slut i kroppen. Så får väl se om man blir liggandes i helgen, skulle jue va förbannat tråkigt. Men inte så mycket att göra åt. Tyvärr!

Så dagen idag, har jag varit på apu:n på dagverksamheten. Vi läste tidning, fikade, tittade film, sjöng, åt, fikade och spelade kort. Som vanligt så vann jag inte. Jag är då totalt värdelös på spel å skit.
Men imorse, fick för mig att jag skulle ha mitt röda plastdiadem med hål i. :) Letade som ett tok, ville verkligen ha det. Sprang runt och fick för mig hela tiden att jag hade sett det där, eller där.. Eller där. Men fick ge upp, hittade de jue inte.
Men så nu, för en stund sen klickade det. Jag satt jue mitt feta arsel på det för ett tag sedan, så de sprack. Sen åkte den ner på golvet å då klev jag på det. Va liksom inte meningen att de skulle finnas, så det gick av. Så det finns jue inget rött diadem! :)
Heter de diadem? Vet inte alls.. Men ni vet kanske va jag menar? Sånt man kör bak håret med, som är som båge och trycker bakom öronen så det gör ont? Ja men klart ni fattar :P

Måste jue även fråga en sak. Ni vet en sån jävla vågjävel? Sån som ligger på golvet och man ska ställa sig på den.. HATAR DOM. Det är som att dom har nån dragkraft. Som att dom ligger där oskyldiga, med tysta viskande rop får en att gå dit. För jag kan fasen inte gå förbi en, utan att på skakiga ben ställa mig där. Varför är det så? Man blir jue bara deprimerad av dom jävlarna.
MEN, det stora men:et. Det jag ska komma till är att jag gick förbi en sån idag. Kunde jag låta bli? Icke, men det va som positivt, jag blev glad! För det hade gått neråt, sen sist jag klev på en sån där jävel. Så lite bra va det jue idag, men inte så säkert de alltid är det, så därför ska de inte bli nån vana att kliva upp :P

Nu ska jag gå å äta :P Vi hörs.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0